Kategori: Mat

Key Lime Pie

Google meddelade häromdagen att version 4.4 av mobiloperativet Android inte kommer få namnet Key Lime Pie som förväntat utan ska kallas KitKat. Orsaken ska vara att så få har smakat en Key Lime Pie medan en KitKat har smält i handen på de flesta människor. För att råda bot på detta kommer här ett utsökt recept på nyss nämnda paj men först lite bakgrundsinformation.

Androidversioner namnsätts i alfabetisk ordning och turen hade nu kommit till bokstaven K (efter Jelly Bean och Ice Cream Sandwich som var de senaste två). Redan för flera månader började förkortningen KLP dyka upp i källkoden vilket är den naturliga förkortningen för Key Lime Pie, en utsökt limepaj från Florida Keys. Google hade dock redan bestämt sig för att de ville kalla versionen för KitKat och tog upp denna idé med Nestlé som är skapare av den kexchokladen. Nestlé insåg snabbt fördelarna med detta samarbete och skrev på kontraktet direkt. Under de senaste två månaderna har Nestlé tillverkat den specialversion av godiset som ser ut precis som Android-gubben men lyckats hålla detta hemligt för omvärlden vilket är mycket imponerande.

När nyheten om detta kom ut delades åhörarna snabbt i två grupperingar, de som blev sugna på choklad och genast ville äta en KitKat samt de som tycker att detta går emot Googles motto Don’t Be Evil eftersom Nestlé är att betrakta som ondskan själv efter bland annat mjölkersättningsincidenten 1977.

Nog om detta och över till receptet:

  • 14 Digestivekex
  • 100 g flytande smör (kallt)
  • 3 msk socker
  • 5 limefrukter
  • 4 äggulor
  • En burk (cirka 397 gram) kondenserad mjölk

Sätt ugnen på 190 grader. Blanda 14 krossade (kör i en mixer) Digestivekex, 100 g flytande smör (kallt) och 3 msk socker. Det är degen som pressas ut i vanlig pajform och förgräddas 10 minuter. Ta ut den och låt den svalna, sänk ugnen till 160 grader.

Under tiden pressar du 5 limefrukter samt river av det mesta av deras skal. Detta blandas med 4 äggulor och den kondenserade mjölken. Rör försiktigt ihop detta till en jämn massa, som smetas ut på pajdegen. Skjuts in i ugnen i 15-20 minuter så att det inte flyter omkring men ändå är en mjuk massa.
Ta ut och låt den svalna, ställ sen in den i kylen så blir den lättare att skära. Eftersom pajen är rätt syrlig är det inte fel att söta vispgrädden med vaniljsocker.

Källor: http://www.swedroid.se/anledningen-till-att-android-4-4-heter-kitkat/,
http://en.wikipedia.org/wiki/Nestle

Sannerligen en god kaka

Kakor i allmänhet är rätt torra och tråkiga. Det finns dock undantag och här kommer sanningen om hur en god kaka med chokladsmak ska tillverkas. Kakorna får ett mjukt innehåll och en trevlig chokladsmak. Det blir ungefär 24 stycken om nedanstående mått används.

Ingredienser:

  • 200 gram mörk blockchoklad
  • 1½ msk kaffe
  • 1½ tsk vaniljsocker
  • 2½ dl vetemjöl
  • 1 tsk bakpulver
  • 50 gram rumstempererat smör
  • 2 ägg
  • ½ tsk salt
  • ½ dl kakao
  • 1¼ dl socker
  • 1¼ dl farinsocker

Börja med att sätta ugnen på 175 grader. Eftersom hela degen blir rätt trögflytande mot slutet kan det vara en god idé att använda tex en elvisp med degkrokar för allt blandande. Blanda ihop smöret med socker och farinsocker till en smulig massa. Rör därefter in äggen, ett i taget.

Smält blockchokladen och blanda ihop det med kaffet.

Samtidigt ska mjöl, kakao, bakpulver, salt och vaniljsocker blandas ihop.

Därefter rörs chokladblandningen ner i sockersmöret. Avsluta med att blanda ner mjölblandningen, lite i taget.

Ta fram en vanlig matsked och klicka upp matskedsstora kluttar på bakplåtspappret som ligger på en bakplåt. Kluttarna behöver minst 2 centimeters mellanrum för att inte smälta ihop i ugnen. Troligen kommer det gå åt två bakplåtspapper för att få plats med alla kakor.

Skicka in plåten mitt i ugnen och låt det stanna där 10-12 minuter. Kakorna kommer vara mjuka när de plockas ut men skalet stelnar efter några minuter.

När grönsaker blir populära

Redan 1753 gjorde Carl von Linné en bedömning av en tomat och klassificerade den som Solanum Lycopersicum. Det var dock inte året därefter som det låg några skivor eller klyftor av det röda tillbehöret på våra middagstallrikar. Istället gjorde tomaten sin stora entré hos svenskarna i början på 1950-talet och efter det har den numera positionerat sig som en stabil tvåa i grönsaksutbudet efter gurkan. Dock är tomaten enligt klassificeringen egentligen ingen grönsak utan en frukt.

En inbromsande faktor för tomatens utbredning i Europa under 1700- och 1800-talet var det faktum att många trodde att den var giftig. En orsak till detta kan vara det faktum att den nyblivna succén potatis hade en grön frukt med liknande utseende men med giftigt innehåll.

Många andra frukter och grönsaker har försökt slå sig in som tillbehör till maten och under 1970-talet gjorde avokadon sitt intåg i Sverige. Tvärtemot vad många tror så bör avokadon förvaras svalt, mellan 7 och 10 grader. Frukten växer på träd där ett normalstort träd kan ge ifrån sig ända upp till 160 frukter på ett år. Dock tål de upp till 20 meter höga träden inte frost och därmed är odling utomhus i Sverige uteslutet.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tomat,
http://www.tomatsidan.se/tomatinfo/Info.htm,
http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=911&tem=3,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Avokado

Färskpotatis

En vanlig missuppfattning är att den färskpotatis som säljs under sommarmånaderna är en speciell sort som inte används till någonting annat. I själva verket handlar det om potatis från flera olika sorter med den skillnaden att den är skördad före 30 september. Dock tar vissa sorter så lång tid på sig att bli färdig för skörd att de inte hinner med brytpunkten den sista september.

Fram till mitten av juli kommer i princip all svensk färskpotatis från Skåne vilket ytterligare begränsar smakvariationen. Efter det ökar tillgången även från de norra delarna av landet.

Efter den 30 september har potatisarna utvecklat så pass mycket skyddande skal att de går att lagra över vintern och därmed säljas fram till nästa säsong. De får då namnen höst- eller vinterpotatis.

Värt att notera är dock att vissa delar av landet tillämpar regler om att det endast är potatis som är skördad före midsommarafton som får heta färskpotatis. Efter den tidpunkten kallas motsvarande för nypotatis.

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Potatis, http://www.ica.se/farskpotatis