AI hittar glömda supermaterial – och öppnar för snabbare grön teknik

I en studie som publicerades i tidskriften Science den 29 oktober 2026 presenterar forskare vid Linköpings universitet, tillsammans med kollegor i Estland och Finland, ett dubbelt framsteg inom materialvetenskap. Genom att låta AI-verktyg och superdatorer söka igenom äldre materialdatabaser och vetenskaplig litteratur identifierade teamet 33 tidigare förbisedda varianter av så kallade MXener. Med inspiration från analysen lyckades forskargruppen dessutom framställa elva helt nya material i laboratoriet.

Men vad är egentligen MXener, och hur fungerar de? Materialfamiljen, som upptäcktes 2011, består av tvådimensionella strukturer där metallatomer binds samman med antingen kol eller kväve. Det avgörande är tjockleken: materialet består av enbart ett fåtal atomlager. Det ger en extremt stor aktiv yta i förhållande till vikten samtidigt som materialet behåller förmågan att leda ström som en metall. När skikten staplas kan kemiska processer äga rum i hålrummen mellan atomlagren, vilket gör MXener mycket lovande för högpresterande batterier, superkondensatorer och filter för vattenrening.

Men varför har tekniken tagit tid att nå marknaden, och hur fungerar den nya tillverkningen? Traditionellt framställs MXener genom kemisk etsning med starka syror, en process i flera steg som kräver stora mängder vatten och ofta tar mellan ett och tre dygn. Forskargruppen, under ledning av professor Johanna Rosén och forskningsingenjör Ali Saffar Shamshirgar, har i stället tagit fram en metod som bygger på en självunderhållande kemisk reaktion. Efter en kort inledande uppvärmning driver reaktionen sig själv och bildar materialet på några sekunder. Inklusive kylning är hela processen klar på omkring fem minuter, med avsevärt lägre kemikalie- och vattenförbrukning, vilket banar väg för att tekniken ska kunna skalas upp industriellt.