Dubbelt molekylärt försvar gör fotosyntesen motståndskraftig mot extrem hetta
Forskare har stärkt organismers reparationssystem så att de kan fotosyntetisera och växa vid temperaturer där vanliga celler bleks och dör.
När extrema värmeböljor slår till minskar jordbrukets avkastning ofta drastiskt, eftersom fotosyntesen – processen där solljus och koldioxid omvandlas till näring – är mycket känslig för höga temperaturer. En internationell forskargrupp ledd av professor Yoshitaka Nishiyama vid Saitama universitet i Japan har i en studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Plant and Cell Physiology den 11 november 2026, presenterat en metod som motverkar detta. Genom att införa ett dubbelriktat molekylärt skydd i encelliga fotosyntetiska modellorganismer lyckades teamet förhindra att cellernas energiproduktion kollapsar under svår hetta.
Men varför slutar fotosyntesen egentligen att fungera i värme, och hur löste forskarna det? Kärnan i problemet finns i fotosystem II, det molekylära maskineri som fångar in solenergi och frigör syre. När temperaturen i försöken höjdes från normala 32 grader till 46 grader fyrdubblades mängden reaktiva syreföreningar (syreradikalier) i cellerna. Värmen och radikalerna åsamkar inte bara direkta skador på fotosystemet, utan slår framför allt ut cellens egen förmåga att tillverka det nyckelprotein, kallat D1, som krävs för att reparera skadorna. Forskarna bemötte detta med två parallella genetiska förändringar: dels förstärktes cellens enzymer för att rensa bort radikaler, dels introducerades en oxidationsresistent variant av syntesfaktorn EF-Tu som håller proteintillverkningen igång.
I laboratorieförsök med cyanobakterien Synechocystis gav det koordinerade försvaret tydliga effekter. Vid en temperatur på 46 grader upprätthöll de modifierade cellerna tillverkningen av reparationsproteinet på en nivå 1,6 gånger högre än vanliga celler och behöll därmed sin fotosyntetiska kapacitet. Vid långvarig odling i 40-gradig värme blektes och dog de vanliga kontrollorganismerna helt, medan de förstärkta cellerna fortsatte att föröka sig. Upptäckten ger en konkret molekylär mekanism som forskare hoppas kunna överföra till såväl grödor som odlade mikroalger för att säkra framtidens livsmedels- och biomassaproduktion i ett varmare klimat.
Anser du att det här är en helt sann nyhet?
