Efter 27 år: Kosovo förklaras fritt från kända minfält

Närmare 27 år efter att kriget i Kosovo avslutades 1999 meddelar minröjningsorganisationen The HALO Trust att det omfattande humanitära röjningsarbetet i landet nu är slutfört. När över 800 000 fördrivna civila återvände hem efter vapenvilan möttes de av marker förorenade av odetonerad ammunition och lagda minor. Enbart under den första månaden efter krigsslutet krävde kvarlämnade sprängladdningar omkring 150 döda eller skadade, varav drygt 70 procent var yngre än 24 år.

Men vad innebär det egentligen när ett område förklaras säkrat från minor? Enligt kriterierna i det internationella minförbudet, Ottawakonventionen från 1997, betyder det inte en absolut garanti för att inte ett enda föremål kan finnas dolt. Det innebär i stället att samtliga kända och misstänkta minfält samt nedslagsplatser för klusterammunition har undersökts systematiskt, kartlagts och rensats. Under kriget fälldes tiotusentals klusterbomber där cirka 20 procent inte exploderade vid nedslaget, samtidigt som gränsområden försågs med traditionella minfält. För att ett land ska nå målet krävs också att det finns rutiner på plats för att snabbt ta hand om isolerade fynd som lokalbefolkningen kan stöta på i framtiden.

Saneringen har legat till grund för Kosovos civila infrastruktur och ekonomiska återhämtning. Utbyggnaden av Pristinas internationella flygplats kunde genomföras först efter att ett närliggande minfält säkrats, och motorvägen E851 krävde att hundratals odetonerade sprängladdningar avlägsnades längs sträckningen. Även jordbruket och friluftsturismen runt Peja i väst har kunnat etableras när bergslederna gjorts tillgängliga. Personalen som tränats i Kosovo deltar nu i organisationens pågående minröjning i andra konfliktområden, bland annat i Ukraina.