Ekonomipriset 2026 till forskarna bakom stabilare konjunkturer

Kungliga Vetenskapsakademien meddelade på måndagen att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2026 tilldelas de amerikanska ekonomerna Robert E. Hall vid Stanford University och Michael Woodford vid Columbia University. De två forskarna delar på prissumman om 12 miljoner svenska kronor för sitt arbete med mikroekonomiska fundament för makroekonomisk stabilisering. Deras forskning har gett beslutsfattare världen över mer precisa metoder för att jämna ut toppar och dalar i den ekonomiska utvecklingen.

Men varför behövdes egentligen nya modeller för att parera ekonomiska kriser? Ända sedan 1930-talet har stater försökt hantera lågkonjunkturer genom att stimulera ekonomin med sänkta räntor och budgetunderskott, men under oljekriserna på 1970-talet slutade de traditionella keynesianska sambanden att fungera. Dåtidens stimulansåtgärder lyckades inte pressa tillbaka arbetslösheten utan drev i stället på en okontrollerad inflation, främst för att de äldre modellerna inte tog hänsyn till hur enskilda hushåll och företag agerar och anpassar sina förväntningar inför framtiden.

Genom att förena makroekonomin med en matematisk grund för hur enskilda aktörer faktiskt fattar beslut utvecklade Hall och Woodford så kallade nykeynesianska modeller. Dessa modeller används i dag av centralbanker och finansdepartement globalt för att beräkna och tidsanpassa penningpolitiska beslut, bland annat när styrräntor fastställs. Enligt Vetenskapsakademien har ramverket varit avgörande för att varken pandemin eller de senaste årens energikriser utvecklades till utdragna depressioner av den typ som drabbade världen under 1930-talet.