FN slår fast: Önationer behåller sin suveränitet även om havet stiger

Under FN:s generalförsamling i New York godkände medlemsländerna den första deklarationen någonsin om havsnivåhöjningens rättsliga följder. Överenskommelsen slår fast en rättslig presumtion för fortsatt statsskick och fastställer att de maritima zoner som upprättats i enlighet med FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) förblir giltiga även om kustlinjer krymper eller öar hamnar helt under vattenytan. Beslutet välkomnades av alliansen för små östater (AOSIS), vars ordförande Surangel Whipps Jr. betonade att det internationella samfundet nu för första gången med en röst har bekräftat att stigande hav inte kan radera ett folks lagliga rättigheter som stat.

Men varför behövdes det egentligen en särskild deklaration för detta? Frågan bottnar i hur internationell rätt traditionellt har definierat en stat. Enligt den sedvanerättsliga Montevideokonventionen från 1933 kräver statsskick bland annat ett permanent territorium och en fast befolkning. För låglänta östater har de stigande haven därmed inneburit ett existentiellt juridiskt hot: om marken blir obeboelig riskerade länderna att formellt förlora både sitt självstyre, sin FN-stol och kontrollen över sina ekonomiska zoner till havs. För en nation som Kiribati består 99,98 procent av landets territorium av hav, med en ekonomisk zon på 3,5 miljoner kvadratkilometer. Om de marina gränserna hade raderats i takt med stränderna skulle länderna ha förlorat de fiske- och resursrättigheter som finansierar deras samhällen.

Behovet av ett juridiskt skyddsnät har blivit alltmer akut i takt med klimatförändringarna. Enligt uppgifter från Meteorologiska världsorganisationen (WMO) låg den globala medelhavsnivån i slutet av 2025 cirka 11 centimeter högre än vid satellitmätningarnas start 1993, och under 2024 uppmättes den högsta årliga ökningen hittills med närmare 6 millimeter. FN:s generalsekreterare António Guterres påminde under toppmötet om att omkring 770 miljoner människor i världen bor mindre än fem meter över högvattenlinjen. Med den nya överenskommelsen har världens mest sårbara nationer nu fått en permanent garanti för att deras juridiska existens förblir tryggad.