Måndamm förvandlas till byggklossar med 3D-skrivare
Forskare har lyckats skapa lego-liknande byggstenar av måndamm utan bindemedel, vilket banar väg för framtida månbaser byggda med material på plats.
Inför framtida långvariga expeditioner till månen står rymdorganisationer inför ett enormt logistiskt hinder: att transportera tunga byggmaterial som stål och betong från jorden kräver enorma mängder bränsle och medför astronomiska kostnader. Nu har forskare vid University of Arkansas under ledning av ingenjören Wan Shou och forskaren Cole McCallum presenterat en metod för att i stället tillverka solida byggblock direkt av månens eget stoft, kallat regolit. Resultaten publicerades i tidskriften npj Advanced Manufacturing och uppmärksammades under det senaste dygnet av bland andra ScienceDaily och Fast Company.
Men hur fungerar egentligen tekniken bakom klossarna? Forskarna använde en tillverkningsmetod som kallas laserbäddssintring (laser powder bed fusion). Ett tunt lager mineralpulver, som efterliknar det stoft som Apollo-astronauterna hämtade från månen, sprids ut över en yta. Därefter värmer en laserstråle upp pulvret punkt för punkt så att partiklarna smälter och sintras samman till en fast struktur. Plattformen sänks sedan ett steg, ett nytt pulverlager stryks på och processen upprepas tills ett tredimensionellt föremål har byggts upp lager för lager.
Men varför är den här metoden så speciell jämfört med tidigare försök? Tidigare experiment med 3D-utskrifter av måndamm har krävt kemiska bindemedel eller klister. Det innebär att bindemedlen fortfarande hade behövts fraktas från jorden. Eftersom måndamm inte innehåller något organiskt material och partiklarna är extremt vassa och oregelbundna efter miljarder år av mikrometeoritnedslag, binder kornen inte naturligt till varandra. Forskarna i Arkansas lyckades dock justera laserprocessen så att dammpartiklarna binds uteslutande till varandra, helt utan tillsatser.
Blocken tillverkas med kors- och H-formade konturer som gör att de kan fogas samman som byggklossar utan murbruk. Även om materialets tryckhållfasthet på cirka 3,4 megapascal gör att det ännu inte tål tunga belastningar, kan blocken bära sin egen vikt och enkelt monteras om, vilket gör tekniken till ett viktigt teknologiskt steg mot självförsörjande baser på andra himlakroppar.
Anser du att det här är en helt sann nyhet?
