Miljontals unga träd återvänder till Skottlands högland

Stora delar av de skotska högländerna har under århundraden varit trädlösa hedmarker, där den ursprungliga kaledonska tallskogen trängts tillbaka till endast omkring fyra procent av sin forna yta. En ny studie ledd av forskare vid University of Cambridge, publicerad i Journal of Applied Ecology den 24 september, visar dock att skogen nu växer tillbaka i snabb takt. Genom att analysera laserskanningar från ett 569 kvadratkilometer stort område kunde forskarna kartlägga mer än sex miljoner enskilda träd. Av dessa var drygt 2,65 miljoner unga träd under fem meters höjd, vilket innebär att mer än 5 235 hektar mark som nyligen var helt öppen i dag har nått en täthet på över 100 träd per hektar.

Men varför börjar skogen breda ut sig just nu? Den avgörande faktorn är en samordnad förvaltningsinsats inom naturvårdsprojektet Cairngorms Connect, där markägare och myndigheter under det senaste decenniet aktivt har minskat stammarna av kronhjort över en 60 000 hektar stor yta. Tidigare åt det täta hjortbeståndet upp nästan alla groddplantor så fort de sköt skott, vilket i praktiken omöjliggjorde föryngring. När betestrycket lättade kunde frön från de kvarvarande skogsdungarna sprida sig fritt med vinden och slå rot på egen hand – i vissa fall mer än en halv kilometer från närmaste skogskant – helt utan behov av dyr manuell trädplantering.

Men hur har forskarna egentligen lyckats räkna miljontals småträd över ett så vidsträckt landskap? Svaret ligger i flygburen lidar-teknik i kombination med maskininlärning. Från ett flygplan på 600 meters höjd skickades högfrekventa laserpulser ner mot marken. Genom att mäta den exakta tiden det tog för pulserna att studsa tillbaka från vegetation och terräng skapades en tredimensionell karta med millimeterprecision, där datorprogram därefter kunde mäta höjden på varje enskild planta. Metoden gör det möjligt att följa och verifiera storskalig naturrestaurering i detalj, vilket ger ett viktigt faktaunderlag när ekosystem ska återskapas för att gynna biologisk mångfald och binda koldioxid.