Ny observationssatellit ger realtidsbilder av naturkatastrofer

Tidigt på morgonen fredagen den 4 september lyfte bärraketen GSLV-F17 från rymdbasen Satish Dhawan i Sriharikota. Cirka 18 minuter senare placerades satelliten EOS-05 i sin avsedda överföringsbana inför färden mot sin permanenta observationsposition. Med en startvikt på 2 367 kilo är satelliten den tyngsta nyttolast som raketsystemet GSLV hittills framgångsrikt har skickat upp, vilket ISRO beskriver som ett viktigt tekniskt framsteg för bärraketens prestanda.

Men hur skiljer sig tekniken egentligen från traditionella observationssatelliter? Flertalet satelliter som fotograferar jordytan rör sig i låga banor på mellan 400 och 800 kilometers höjd, vilket innebär att de passerar i hög fart och bara kan fotografera en viss plats när deras bana sammanfaller med platsen på marken, ofta med flera dagars mellanrum. EOS-05 placeras i stället i en geostationär bana där satellitens omloppshastighet matchar jordens egen rotation exakt. Från denna fasta utsiktspunkt kan satellitens multispektrala och hyperspektrala sensorer ta kontinuerliga bilder över utvalda områden var femte minut, samt fotografera hela den indiska subkontinenten var trettionde minut med en detaljupplösning på ned till 42 meter.

Denna kontinuerliga övervakning gör att rymddata kan användas direkt i akuta skeden. Vid snabba förlopp som cykloner, störtfloder och skogsbränder ger den täta bildströmmen räddningsmyndigheter och meteorologer möjlighet att följa utvecklingen i nära realtid och sätta in hjälpinsatser och varningar långt snabbare än vad som tidigare varit möjligt.