Probiotika minskar risken för svår tarmsjukdom och död hos för tidigt födda barn

Barn som föds mycket för tidigt har ett outvecklat immunsystem och en skör tarmflora, vilket gör dem sårbara för allvarliga komplikationer under de första levnadsveckorna. En ny svensk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, visar nu att förebyggande tillskott av probiotika är kopplat till en kraftigt minskad förekomst av både dödsfall och den allvarliga tarmsjukdomen nekrotiserande enterokolit (NEC). Forskarna har analyserat data från Neonatalvårdsregistret omfattande 4 695 barn födda mellan graviditetsvecka 28 och 31 under åren 2017 till 2024.

Men hur fungerar egentligen probiotika för att skydda spädbarnens tarmar? Hos för tidigt födda barn är slemhinnan i tarmen tunn och mer genomsläpplig än hos fullgångna barn, och den naturliga skyddsfloran har ännu inte hunnit koloniseras på ett balanserat sätt. Det gör att skadliga bakterier lättare kan få fäste och orsaka en kraftig inflammationsreaktion som kan leda till nekrotiserande enterokolit, där delar av tarmväggen skadas. Tillskottet tillför levande, gynnsamma bakteriekulturer – bland annat Bifidobacterium lactis – som etablerar sig i tarmkanalen, motverkar skadliga bakterier och hjälper till att stabilisera tarmens barriärfunktion.

Resultaten i studien visar en påtaglig skillnad mellan grupperna. Bland de 1 571 barn som fick tillskott med tre utvalda bakteriestammar drabbades 0,8 procent av NEC eller dödsfall, jämfört med 3,4 procent bland de 3 124 barn som inte fick tillskottet. Enbart risken för NEC minskade från 2,5 procent till 0,6 procent, och dödligheten sjönk från 1,4 procent till 0,3 procent. Enligt studiens korresponderande författare, läkaren och forskaren Ayoub Mitha, ger det stora patientunderlaget ett värdefullt vetenskapligt stöd för den rekommendation som Svenska neonatalföreningen införde år 2020 om att ge daglig probiotika till barn födda i vecka 28 till 31.