Probiotika räddar värmestressade koraller i öppet hav

Stigande havstemperaturer är ett av de mest akuta hoten mot marina ekosystem, då överhettat vatten får koraller att stöta bort de mikroskopiska alger som förser dem med energi, vilket orsakar korallblekning och i värsta fall massdöd. Nu visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports att mikrobiell terapi kan fungera som ett verksamt skydd i vild miljö. Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid King Abdullah University of Science and Technology (KAUST) har för första gången lyckats behandla stenkoraller av arten Acropora cf. valida direkt på revet i Röda havet.

Men hur fungerar egentligen probiotika på en korall ute i havet? Precis som människor bär koraller på ett eget mikrobiom bestående av nyttiga mikroorganismer som reglerar deras hälsa och stresstålighet. Forskarna samlade in fördelaktiga bakteriestammar från friska lokala koraller och utvecklade två typer av lösningar: levande probiotika samt så kallade postbiotika, vilka består av värmeinaktiverade bakterier och deras bioaktiva restsubstanser. Under ett 15 dagar långt fältförsök, där den dagliga medeltemperaturen i vattnet låg mellan 30,9 och 31,9 grader Celsius, doserades behandlingarna vid revet. Resultaten visade att både probiotika och postbiotika gav en statistiskt säkerställd förbättring av korallernas pigmentering och återställde fotosyntesförmågan hos de inneboende algerna.

Men varför väcker just postbiotika så stora förhoppningar bland marinbiologer? Tidigare försök med probiotika har i huvudsak varit begränsade till slutna akvarietankar, och att sprida levande mikrober i storskaliga havsmiljöer för med sig både transportproblem och ekologiska risker. Den inaktiverade postbiotiska behandlingen visade sig dock strukturera om korallens mikrobiom och stimulera naturliga förekomster av bakteriesläktet Cobetia, som hjälper djuret att uthärda hetta. Eftersom postbiotika inte innehåller levande organismer har de betydligt längre hållbarhet, kräver inga komplicerade kylkedjor och kan tillverkas till en bråkdel av kostnaden – egenskaper som gör metoden praktiskt användbar för naturvårdare som försöker rädda utsatta rev.