Rekordlyft för friidrotts-EM – 40 miljoner kronor i prispengar till de aktiva

Europeiska friidrottsförbundet (EA) har fattat beslut om en mångmiljonsatsning inför friidrotts-EM som avgörs i polska Schlesien (Chorzów) 2028. Den samlade prispotten fastställs till 3,5 miljoner euro, vilket motsvarar närmare 40 miljoner svenska kronor. Vid mästerskapen i Rom 2024 och Birmingham 2026 uppgick den totala prissumman till omkring en halv miljon euro fördelad på ett begränsat antal prestationsbonusar. Det nya beslutet innebär därmed en sjufaldig ökning av de finansiella medlen till de tävlande.

Men hur fungerar den nya modellen i praktiken? Till skillnad från tidigare upplägg med tio enskilda prestationsbonusar premierar det nya systemet finalister över hela mästerskapsprogrammet. Samtliga 50 grenar behandlas lika: en individuell guldmedalj ger 30 000 euro, ett silver ger 15 000 euro och ett brons 10 000 euro. Därefter faller prissumman stegvis från 5 000 euro för en fjärdeplats ned till 1 000 euro för en åttondeplats, medan stafettlagens prissummor delas lika mellan lagmedlemmarna.

Men varför är en sådan breddning i ersättningssystemet så betydelsefull för idrottarna? Inom europeisk friidrott har en återkommande utmaning varit att sponsorintäkter och startarvoden främst koncentrerats till ett fåtal internationella stjärnor och specifika löpdistanser, medan utövare i många teknik-, hopp- och kastgrenar ofta tvingats bekosta träningsläger, resor och medicinsk vård på egen hand. Genom att garantera prispengar till samtliga finalister etableras för första gången en bredare ekonomisk bas vid mästerskapet, vilket stärker möjligheterna för fler friidrottare att bedriva sin elitsatsning på heltid.