Rymdsonden MMX har lyft mot Mars gåtfulla måne Phobos

Klockan 04.41 lokal tid på tisdagsmorgonen (klockan 21.41 svensk tid på måndagskvällen) sköts den japanska H3-raketen upp från rymdbasen Tanegashima. Ombord finns rymdsonden MMX (Martian Moons eXploration), ett internationellt forskningsprojekt som leds av japanska Jaxa i samarbete med bland annat Nasa, europeiska rymdorganisationen ESA samt de franska och tyska rymdstyrelserna CNES och DLR. Drygt en timme efter start separerade sonden från raketens översteg och lade sig i den planerade banan mot Mars-systemet.

Men varför är en resa till just månen Phobos så intressant för forskarna? Astronomer har i flera decennier diskuterat månens ursprung. Med en diameter på runt 22 kilometer och en oregelbunden, potatisliknande form påminner den om kolrika asteroider från bältet mellan Mars och Jupiter. Samtidigt följer Phobos en nästan perfekt cirkulär bana längs Mars ekvator, vilket inte stämmer överens med hur en infångad asteroid normalt rör sig. En konkurrerande teori är därför att månen bildades ur rester som slungades ut i rymden när en massiv himlakropp kolliderade med Mars under solsystemets tidiga historia. Genom att analysera månmaterialets kemiska sammansättning och isotoper hoppas forskarna kunna avgöra vilken teori som stämmer.

Hur ska sonden egentligen samla in proverna och ta sig tillbaka till jorden? Resan fram till Mars beräknas ta knappt ett år, med ankomst i augusti 2027. Efter att ha gått in i en omloppsbana runt Phobos i september samma år ska sonden först släppa ner den lilla fransktyska rovern Idefix för att undersöka ytans egenskaper. Därefter ska modersonden landa och samla in minst tio gram material från två olika platser med hjälp av specialutvecklade provtagningsverktyg. År 2030 påbörjas hemresan, och under 2031 beräknas en särskild kapsel med proverna landa i öknen i södra Australien för analys i laboratorier på jorden.