Skonsamma bojar läker såren i havets ängar
Efter fem år med miljövänliga förtöjningar har skadorna på den skyddade havsbottnen i sydengelska Studland Bay minskat med över 90 procent.
I den populära viken i Dorset på den engelska sydkusten har sjögräsängarna länge slitits sönder av fritidsbåtar. En ny studie från University of Southampton visar dock att ekosystemet kan reparera sig snabbt. Där traditionella ankarkättingar ersattes med särskilda eko-förtöjningar år 2021 har de kala bottenytorna krympt med i genomsnitt 93,6 procent fram till 2025, vilket motsvarar en minskning på cirka 57 kvadratmeter per år. I takt med att vegetationen återvänder har även vikens ovanliga sjöhästar och andra marina arter börjat frodas på nytt.
Men varför gör vanliga ankare så stor skada på sjögräset, och hur fungerar egentligen alternativet? Problemet med traditionell förankring är att tunga metallkättingar vilar mot havsbotten. När båtarna rör sig med vind och tidvatten dras kättingen i en cirkel över bottnen och rycker upp sjögräsets rotsystem, vilket efterlämnar djupa, nakna fåror. Eko-förtöjningarna förankras istället med en skruv direkt i underlaget och använder ett fjädrande eller flytande linsystem. Konstruktionen håller linan upplyft från bottenytan så att ingen metall raspar mot växtligheten när fartyget rör sig.
Forskarna, under ledning av Kira Dunn och marinbiologen Ken Collins, använde sonarmätningar och satellitbilder för att följa 39 skadade zoner över fem år. Resultaten visade att varje enskilt ärr började slutas så snart den mekaniska nötningen upphörde. Eftersom sjögräs binder koldioxid och dämpar kusterosion hoppas naturvårdsorganisationer att metoden nu ska spridas till fler vältrafikerade vatten.
Anser du att det här är en helt sann nyhet?
