Skyddande antikroppar gav kraftigt fall i sjukhusvård för spädbarn

Under den gångna vintersäsongen erbjöds för första gången alla nyfödda barn i Sverige skyddande antikroppar mot respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus) på landets förlossningsavdelningar. En sammanställning som Folkhälsomyndigheten presenterade under tisdagen visar att cirka 87 procent av föräldrarna tackade ja till erbjudandet. Gensvaret fick ett tydligt genomslag i sjukvårdsstatistiken: antalet barn under sex månader som behövde läggas in på sjukhus med RS-virus minskade med cirka 82 procent jämfört med säsongen före. Samtidigt föll antalet spädbarn i samma åldersgrupp som krävde intensivvård från 45 till 7.

Men hur fungerar egentligen behandlingen, och varför ges antikroppar i stället för ett vanligt vaccin? RS-virus är en återkommande vintersjukdom som ofta ger lindriga förkylningssymptom, men hos de allra minsta kan infektionen leda till svåra inflammationer i de nedre luftvägarna och andningsbesvär. Eftersom ett nyfött barns immunsystem är outvecklat och inte svarar lika snabbt på traditionell vaccination ges i stället ett färdigt skydd i form av långverkande monoklonala antikroppar. Principen kallas passiv immunisering: läkemedlet injiceras en enda gång kort efter födseln och cirkulerar i blodomloppet med en förlängd halveringstid. Det neutraliserar viruset direkt vid kontakt och upprätthåller skyddsnivån under cirka sex månader, vilket täcker barnets mest sårbara period och hela den ordinarie vintersäsongen.

Folkhälsomyndigheten konstaterar att förra vinterns säsong visserligen var något mildare än föregående år, men att den kraftiga minskningen av svårt sjuka spädbarn i huvudsak berodde på antikropparna. Insatsen rullar nu vidare för andra året i rad med start den 10 september, då nyfödda åter erbjuds engångsinjektionen inför den kommande smittsäsongen. För att ytterligare stärka övervakningen och utvärderingen blir RS-virus dessutom anmälningspliktigt i Sverige från och med den 1 november.