Slut på vaga gröna löften när EU:s nya regler mot grönmålning börjar gälla

Nu skärps kraven kraftigt för företag som vill marknadsföra sina varor med miljöargument. Den 27 september 2026 började EU:s direktiv om konsumentmakt i den gröna omställningen (EmpCo, direktiv 2024/825) att tillämpas i medlemsländerna. Reglerna sätter stopp för generella uttryck som ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller ”hållbar” om företaget inte har oberoende, verifierbara bevis för påståendet. Dessutom förbjuds företag helt från att kalla produkter för klimatneutrala om detta grundas på klimatkompensation via utsläppsrätter utanför den egna tillverkningen.

Men varför krävdes ett nytt EU-direktiv för att komma åt fenomenet? Bakgrunden är att tidigare granskningar har visat att en betydande andel av miljöargumenten på marknaden varit antingen för vaga eller omöjliga för konsumenter att granska. Det nya direktivet uppdaterar unionens regler om otillbörliga affärsmetoder och konsumenträttigheter. Utöver förbudet mot tomma ord införs därför krav på att säljare redan vid köptillfället måste informera om varors förväntade livslängd, garanti och tillgång på reparationer, vilket ska motverka produkter som slutar fungera i förtid.

Hur ska företag och tillsynsmyndigheter då rent praktiskt kunna mäta om ett plagg eller en vara faktiskt är hållbar? För att möta de nya kraven utvecklas nu konkreta analysmetoder inom akademin. Vid Mittuniversitetets forskningscentrum Sports Tech Research Centre i Östersund analyserar och testar forskare drygt 370 använda skaljackor som samlats in från hela världen. Genom att kartlägga hur material bryts ned och vilka komponenter som ger vika först, tar forskargruppen fram standardiserade testmetoder som gör att tillverkare i förväg kan bevisa och dokumentera ett plaggs faktiska livslängd med vetenskapliga data.