Solparker certifieras som fristäder för vilda djur och växter

När storskaliga solparker byggs ut i snabb takt väcks ofta frågan om hur den omgivande naturen påverkas. Den oberoende organisationen Wild Power har lanserat ett certifieringssystem för att granska och godkänna solanläggningar som kombinerar elproduktion med dokumenterade naturvårdsinsatser. Systemet fungerar som en oberoende kvalitetsmärkning där anläggningars naturvärden bedöms av ekologer utifrån ett standardiserat protokoll med 26 kontrollpunkter.

Men hur kan en teknisk energianläggning egentligen gynna det lokala djur- och växtlivet? Nyckeln ligger i att marken tas ur konventionellt jordbruk och förvaltas för att skapa nya livsmiljöer. På solparken Dunmow i Essex, en av de första att nå certifieringen, har tidigare hårt brukad åker förvandlats genom plantering av ängsblommor, insådd av tork- och skuggtåliga gräsarter, restaurering av häckar samt installation av holkar för fåglar och fladdermöss. Enligt ekologen Guy Parker på Wychwood Biodiversity beräknas åtgärderna ge en ökning av områdets mångfaldsenheter med 65 procent samt en 19-procentig förstärkning av häckmiljöerna, vilket gynnar bland annat sånglärkor, pollinatörer och harar.

Men varför sker denna förändring just nu? Storbritannien siktar på att nästan fördubbla sin solenergikapacitet till mellan 45 och 47 gigawatt till år 2030, vilket innebär att betydande landytor kommer att användas för solenergi. Parallellt skärps lagkraven: enligt landets miljöbalk, Environment Act 2021, blir det från november 2026 obligatoriskt för stora nationella infrastrukturprojekt att leverera minst 10 procents nettovinst för biologisk mångfald. Certifieringsmodellen ger därmed energiaktörer konkreta verktyg för att överträffa lagkraven samtidigt som den möter efterfrågan på ren el som produceras i samspel med ekosystemen.