Stödgrupper ger långsiktig hjälp till barn i utsatta hem

I Sverige erbjuds stödgrupper till barn i utsatta familjesituationer, men det har länge saknats omfattande studier om insatsernas faktiska och långsiktiga nytta. På torsdagen presenterade Stockholms universitet och CAN slutrapporten från Stödgruppsprojektet, ett flerårigt forskningsinitiativ finansierat av forskningsrådet Forte. Studien har följt 148 barn i åldrarna 6 till 12 år som deltagit i stödgruppsverksamhet runt om i landet.

Men hur fungerar egentligen stödgrupperna, och vad är det som driver förändringen? Träffarna leds av utbildade ledare där barnen träffar jämnåriga med liknande erfarenheter. Forskarna har kartlagt innehållet i träffarna och konstaterar att samtalsteman som rör känslor, familjen, personliga gränser samt saklig kunskap om beroende, psykisk ohälsa och våld är avgörande. Genom att avdramatisera tabun och hjälpa barnen att förstå att föräldrarnas situation inte är deras ansvar, avlastas den emotionella bördan.

Utvärderingen visar att barnens emotionella problem minskade direkt efter avslutad grupp och att förbättringen kvarstod vid uppföljningen sex månader senare. Även normbrytande och utåtagerande beteenden minskade. Enligt studiens ansvarige, docent Peter Larm vid Stockholms universitet, var effekterna särskilt tydliga bland äldre barn i åldrarna 10 till 12 år, flickor samt barn till föräldrar med skadligt substansbruk. Resultaten ger nu landets verksamheter konkreta verktyg för att vidareutveckla och stärka stödet till målgruppen.