Svenska hushåll öppnar plånboken – detaljhandeln lyfter snabbare än väntat

Efter flera år av ekonomisk återhållsamhet visar svenska hushåll tydliga tecken på att våga handla igen. I årets tredje upplaga av Detaljhandelns konjunkturrapport, som offentliggjordes på fredagen av HUI Research, revideras prognoserna för både svensk tillväxt och handel uppåt. Den totala försäljningstillväxten i löpande priser beräknas nu nå 3,5 procent under 2026, jämfört med den tidigare prognosen på 2,5 procent. Mätt i fasta priser, det vill säga ren försäljningsvolym, justeras prognosen upp till 6,0 procent för helåret.

Men varför vänder konsumtionen just nu? Förklaringen ligger i att flera samverkande faktorer under våren och sommaren har stärkt hushållens faktiska köpkraft. Dämpad inflation tillsammans med stigande reallöner har gjort att inkomsterna ökar snabbare än priserna. Samtidigt har lägre räntekostnader, genomförda skattesänkningar och fallande livsmedelspriser gett direkt mer pengar kvar varje månad. Under en period hölls dessa marginaler hårt i form av försiktighetssparande, men under det andra kvartalet började hushållen omsätta sitt stärkta ekonomiska utrymme i faktiska inköp.

Uppgången märks allra tydligast inom sällanköpsvaror, där prognosen för helåret höjs från 4,0 till 5,5 procent i löpande priser. Enligt rapporten är det framför allt möbler, vitvaror och heminredning som driver utvecklingen – varugrupper där köpen skjutits upp under flera år. Tillsammans med en ökad aktivitet på bostadsmarknaden leder det starkare konsumtionsmönstret till att HUI räknar med att Sveriges BNP växer med 2,5 procent under 2026.