Underjordisk kolbarriär raderar nästan all PFAS ur grundvattnet

Föroreningar av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) från historisk användning av brandskum har på flera håll i landet trängt ner i marken och hotat dricksvattentäkter. För att hitta mer hållbara saneringsmetoder installerade Statens geotekniska institut (SGI) år 2023 en barriär vid en tidigare brandövningsplats vid Örnsköldsviks flygplats. Efter två års regelbunden provtagning i drygt 50 grundvattenrör visar de nu sammanställda resultaten att halterna av 32 analyserade PFAS-ämnen sjönk från över 100 000 nanogram per liter till cirka 1 nanogram per liter, vilket innebär en reduktion på mer än 99,9 procent.

Men hur fungerar egentligen en underjordisk kolbarriär i praktiken? Den dominerande metoden för att sanera grundvatten bygger traditionellt på att pumpa upp vattnet och rena det i anläggningar ovan jord, en process som är både energikrävande och tekniskt komplicerad. Den nya tekniken innebär i stället att finfördelat, kolloidalt aktivt kol injiceras direkt i marken tvärs över det naturliga grundvattenflödet, från grundvattenytan ner till ett tätt lerlager. När vattnet passerar den 70 meter långa underjordiska filterzonen adsorberas de svårnedbrytbara kemikalierna till kolets porösa yta och binds fast, vilket hindrar dem från att vandra vidare.

Tekniken lyckades dessutom fånga upp så kallade prekursorer – ämnen som senare kan omvandlas till stabila PFAS-föreningar – och i intilliggande ytvatten minskade halterna med mellan 97 och 98 procent. Halterna på cirka 1 nanogram per liter i barriärområdet ligger väl under de svenska gränsvärdena för dricksvatten. Eftersom markförhållandena vid testplatsen i Örnsköldsvik är vanliga över stora delar av Sverige bedömer forskarna att metoden kan tillämpas på ett flertal andra förorenade platser.